Idag är det exakt ett år sedan jag hoppade nerför branten och skadade mig. Dagarna liknar varandra rätt mycket då det var lika soligt och härligt då. Men idag tar jag den där vilodagen jag inte tog då.
Det var en härlig vårdag men en sliten Erik den 8:e maj förra året. Sandagymnasiet skulle spela in en presentationsfilm för orienteringslinjen och jag skulle vara med. Tänkte först inte gå upp då jag var rätt seg efter NOM och lite lätt förkyld men eftersom det "bara" skulle filmas lite så tänkte jag att jag lika gärna kunde åka dit. Men mitt i filmningen tog det stopp, jag hoppade nerför en brant och främre korsbandet och inre ledbandet gick av.
Så idag tar jag den vilodagen jag gick misste om för ett år sen. Egentligen är det ju inte därför jag vilar utan det är ju pga kommande tävlingar men det känns ändå lite som att jag tar igen den dagen. Känns skönt att gå över 1 års strecket innan dom viktigaste tävlingarna är för att verkligen lämna det bakom mig. 1 år känns som en lagom lång återhämtningsperiod.
Som sagt viktiga tävlingar är på antågande och efter förra helgens bommar (framförallt på medeldistansen) är jag grymt revanschsugen. Men jag fick ändå med mig en hel del som gör att jag litar mer på min kapacitet och kan gå in med ett annat lugn till helgen. Jag vet vad jag går för och vad jag ska fokusera på. Förra helgen var det också premiär för juniorcupen för min del och det gjorde ju att anspänningarna ökade ännu mer, efter nästan ett år borta från cupen.
Kartorna från helgen
Så nu går jag in med nya tag och satsar på att göra två stabila lopp i Dalsland och Värmland!
(mer bilder hittar du under fliken "Bildgalleri")
Kommentarer
Lämna en kommentar