Efter en lång skadeperiod under vintern och våren med en hel del cykelträning kunde jag inte låta bli att mäta mina krafter på en cykeltävling i helgen som gick. Senast jag tävlade på cykeln var 2005 så det var ett tag sedan.
I söndags körde jag Kinnekulleloppet, en tuff bana med en lång backe på dryga 2km och ca 100m stigning med en rejäl brant sista biten upp till varvning och målgång.
Starten gick kl 8:30 för oss i seniorklassen, 8 tuffa mil väntade och jag var mycket taggad och nervös inför uppgiften. Som bonus startade vi nere i norra botten av Kinnekulle i byn Hällekis. Mål och varvning var beläget på toppen av backen.
Strax efter starten. Foto: Jan-Ove Holmberg
Min taktik var att hålla mig i klungan första halvan av loppet och sen vara aggresiv och ha kul. Men när första rycket kom i mitten på varv 1 fick jag säga till mig själv att ta det lugnt. 1, 2, 3 cyklister stack iväg och fick snabbt några meter, ett par till stack ifrån och jag tyckte utbrytargruppen började se intressant ut. Så trots min förutbestämda taktik så gav jag mig iväg och anslöt till gruppen i täten. Klungan var passiv och vi blev till slut 7 stycken som tillsammans kunde känna lite på dagens form. Upp i backen släppte den första killen ganska snabbt och när vi närmade oss toppen var vi inhämtade av huvudklungan igen.
Första utbrytningen som jag inte kunde låta åka utan mig. Foto: Jan-Ove Holmberg
Därefter var det slut på min passivitet, jag fortsatte hålla mig långt fram och varje gång i backen såg jag till att vara med i täten om någon var hungrig på ett nytt ryck. Redan 3:e gången uppför backen gick jag och två cyklister till loss, men vi blev återigen inhämtade innan toppen. Då bestämde jag mig för att bränna på lite till och fick en rätt stor lucka ner till klungan. Tanken var att några skulle gå loss och komma ikapp mig, men det blev hela klungan strax efter toppen.
Ett bra ryck i spurtbacken. Foto: Jan-Ove Holmberg
Skickade av flaskan och fortsatte köra på över krönet. Foto: Jan-Ove Holmberg
Efter dessa utbrytningsförsök var jag passiv i nästa seriösa ryck i klungan, fem cyklister var det som gick loss och det visade sig även vara rätt grupp att gå loss med. Tre blev inhämtade sista gången i backen men de sista två klarade sig och lyckades hålla undan för klungan hela vägen in i mål.
Jag var rätt sliten sista gången upp och tog mig i mål som 17:e man i bakre delen av resterna av huvudklungan. Plockade dock 3-4 pers sista 200 metrarna så det får jag vara nöjd med.
Spurt med riktigt trötta ben. Foto: Jan-Ove Holmberg
Efter detta besök i cykelsporten är det "risk" att det blir fler tävlingar framöver. Men fokus ligger just nu på att göra säsongsdebut i orienteringen. Knät känns bra och tån som varit huvudproblemet i vinter börjar ge med sig. Så på lördag blir det sprint-DM följt av elitserietävlingarna i dalarna veckan efter.
Lämna en kommentar